Bättre inomhusmiljö - vädringsvanor i flerfamiljshus

Idag saknas kunskap om människors vädringsvanor i lägenheter, trots att dessa kan ha stor betydelse för energianvändning och inomhusklimatet. Det behövs därför mer kunskap kring människors vanor för vädring, hur mycket denna vädring påverkar termisk komfort, luftkvalitet och energianvändningen.

Att hitta en metod för mätning av vädringsvanor liksom själva mätningen blir därför viktiga delar i detta projekt.

– Det första steget är att utveckla mätutrustningen, så att vi kan genomföra fysiska mätningar som mäter graden av öppning för varje fönster, förklarar Dennis Johansson vid LTH som arbetar i projektet tillsammans med projektledare Henrik Davidsson.

– Det är mätutrustning som inte går att köpa på marknaden, utan de behöver specialtillverkas i detta projekt, säger Dennis Johansson vidare.

Mätningarna kommer att genomföras i 16 lägenheter i både äldre och nyare flerfamiljshus. Varje lägenhet kommer att utrustas med givare tillsammans med loggrar för mätning av relativ fuktighet, koldioxid och temperatur. I varje lägenhet kommer cirka sex fönster eller dörrar att ingå i mätningen. Det innebär att omkring 96 fönster eller dörrar kommer att mätas varje minut under ett år.

– Det blir inte en sådan mängd att vi har statistik att det blir representativt för hela Sverige, men vi bedömer att det gör att vi kan få information om medelvärde och varianser så att det kan fungera som en grund för att göra en större studie som blir representativ. Studien blir därför ett viktigt avstamp i att se vad man bör mäta mer av, säger Dennis Johansson.

I detta projekt kommer man även att göra en enkät till de boende, för att kunna jämföra med mätningarna samt få en bild hur de boende upplever sina vädringsvanor och varför de vädrar.

– Det finns ett kunskapsglapp inom detta område, så genom att veta mer om varför människor vädrar skulle man kunna påverka beteendet eller göra förändringar i inomhusklimatet. Det ingår dock inte i vårt projekt, men kan i förlängningen leda till detta, säger Henrik Davidsson.

Resultatet från studien kan också innebära en anpassning av byggnadens tekniska system med vändringsmönster som bidra till att energianvändningen minskar, men samtidigt har god inomhusmiljö.

Text: Ann-Sofie Borglund