Läs vad Lars Westerlund, professor vid Luleå tekniska universitet och doktoranden Petter Lundqvist har att säga om projektet!
I norra Sverige har det byggts ett fåtal lågenergihus, men genom att få en ökad kunskap om energianvändningen i dessa hus kommer sannolikt fler att våga satsa på energisnåla flerbostadshus i subarktiskt klimat.
I detta projekt har forskare vid Luleå tekniska universitet genomfört beräkningar och mätningar, men också gjort enkäter med de boende i ett flerbostadshus i Piteå. Fastigheten kallas Stadstornet och har dubbla klimatskal. Fasaden är gjord av aluminiumplåt och balkongerna är till största delen inglasade med öppningsbart glas.
Mätningarna av inomhusklimatet visar att det är jämna temperaturer och bra komfort inomhus. Energianvändningen är på 90 kWh/m² Atemp, år, vilket är 30 procent lägre än de BBR-krav som gällde vid tiden för byggnation och de uppfyller kraven för Miljöbyggnad Silver. Däremot använder byggnaden mer energi än vad som var projekterat.
Projekt: Inomhusklimat i hus med inglasade fasader
Utförare: Luleå tekniska universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten, AB PiteBo, Luleå tekniska universitet
Projektstart: September 2018
Projektslut: December 2020
Projektbudget: 1 870 002
Projektledare: Mikael Risberg
Energimyndighetens projektnummer: 46849-1
Ökad användning av energi till uppvärmning
Om man inte tar hänsyn till de inglasade balkongerna i projekteringsskedet, visar byggnadsenergisimuleringar och mätningar att man ofta underskattar energianvändning för uppvärmning. Energianvändningen påverkas av att solinstrålning minskar på grund av inglasningen av balkongen. Samtidigt minskar värmeförlusterna genom den del av ytterväggen som omsluts av inglasningen. Det beror på att temperaturen i inglasningen är högre än utetemperaturen under större delen av året. Totalt sett leder dessa faktorer till en ökad användning av energi till uppvärmning.
För att få mer korrekta värden för energianvändningen i drift är det därför viktigt att även inglasningar tas med i energiberäkningar. Ett problem är dock att modelleringen av de inglasade balkongerna är tidskrävande, vilket kan göra att vissa avstår från att ta med inglasningar i sina beräkningar. I projektet konstaterade också forskarna, i arbetet med simulering, att det inte finns någon etablerad metod för utförandet vid projektering.
Resultaten visar att det finns behov av ytterligare forskning och metodutveckling. Det behövs en metod som lätt kan beräkna hur inglasade partier utanför klimatskalet påverkar det termiska inomhusklimatet.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Lågenergibostadshuset Stadstornet, som ingick i studien, har ett bra inomhusklimat och använder 30 procent lägre energi än de BBR-krav som gällde vid tiden för byggnationen. Ändå använder byggnaden mer energi än vad som var projekterat.
- För att mer träffsäkert kunna uppskatta energianvändningen i drift i fastigheter med inglasade fasader är det viktigt att beakta inglasningarna vid energiberäkningar.
- Modelleringen av de inglasade balkongerna är tidskrävande, vilket kan göra att vissa avstår från att ta med inglasningar i sina beräkningar.
- Det är skillnad om man tar hänsyn till inglasningar vid byggnadsenergisimuleringar och projektering. Det är därför viktigt att undersöka betydelsen av detta för fler byggnadsobjekt där man både inkluderar geografisk placering och utformning.
Text: Ann-Sofie Borglund