Med ökat fokus på energieffektivisering i byggnader och skärpningar av energikrav så minskar den totala energianvändningen i byggnader sett till kvadratmeter, Atemp. Ju lägre totalt energibehov man planerar att uppnå i en byggnad desto större procentuell påverkan får de parametrar som inte har förbättrats. En sådan är ofta VVC-förlusterna.
– De erfarenheter som NCC har gjort av energiuppföljningar i nybyggnation är att det förekommer att VVC-förlusterna är mycket större än de som har använts i beräkningsunderlaget. Det leder till högre energianvändning och riskerar att göra att fastighetsägaren inte uppfyller kraven i BBR eller i certifiering för byggnaden, berättar Tomas Ekström, industridoktorand på NCC och den som leder projektet.
Anledningen till att det i nyproducerade byggnader kan vara stora VVC-förluster beror på att VVC-ledningarna dras hela vägen fram till varje lägenhet. Detta eftersom det idag ställs hårdare krav på kort väntetid, gällande varmvatten, max 10 sekunder jämfört med tidigare 30 sekunder.
Projekt: Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus Utförare: NCC Sverige AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Gunnar Karlsen Sverige AB, NCC Sverige AB, WSP Sverige AB, Bengt Bergqvist Energianalys AB, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB, Lunds universitet, Övriga UoH Projektstart: September 2018 Projektslut: Juni 2021 Projektbudget: 2 356 000 kr Projektledare: Tomas Ekström Energimyndighetens projektnummer: 46884-1
Enligt Svebys branschrekommendationer antas VVC-förlusterna ligga på 5 kWh/kvadratmeter, vilket är det schablonvärde de flesta projektörer använder vid projekteringen. Tidigare forskning visar emellertid att VVC-förlusterna i byggnader kan variera så mycket som mellan 2 och 30 kWh/kvadratmeter och år.
Några omfattande studier kring VVC finns dock inte. Detta kunskapsglapp ska man råda bot på i denna studie, där man ska kartlägga hur stora VVC-förlusten är i 200 flerbostadshus som är placerade på olika platser i Sverige. I projektet ska man också kontrollera samband mellan isolertjocklek av VVC-rör, VVC-längd och byggnadsår samt ge råd hur man bättre kan uppskatta energianvändningen av VVC.
– Att vi använder värden från 200 byggnader, från olika tidsperioder, gör att vi kommer att få ett bra statistiskt underlag för att kunna dra slutsatser gällande VVC och dess förluster. Målsättningen är att byggföretag ska få ett bättre verktyg att uppskatta VVC-förlusterna i sina energiberäkningar i både renoverings- och nybyggnadsprojekt, säger Tomas Ekström.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.