Dagens småhus har ett betydligt tätare klimatskal än på 1980-talet när FTX-ventilation började installeras. Dessutom har värmeväxlarnas verkningsgrad ökat, roterande värmeväxlare har blivit de vanligaste och luftflödena har blivit mer balanserade. Sammantaget innebär detta att fukthalterna ökar i inomhusluften och när det är riktigt kallt utomhus ökar risken för fuktkonvektionsskador.
Läs vad den tekniska experten Svein Ruud vid RISE har att säga om projektet!
Det är främst FTX-aggregat med roterande värmeväxlare som uppvisat problem. Orsaken är att fukten i frånluften kondenserar och fastnar på själva rotorn, som rör sig omväxlande mellan från- och tilluft, och återförs till tilluften. Med ökande fukthalt inomhus när det kallt utomhus ökar risken för fuktkonvektionsskador i framför allt vindsutrymmen.
Utvecklat en metodik
Teoretiska studier vid Lunds Tekniska Högskola har visat att det är möjligt att styra luftflöden och rotorvarvtal så att man minskar risken för konvektionsfuktskador. Svenska och nordiska tillverkare av FTX-aggregat har utvecklat olika styrstrategier för att hantera detta. Det är dock svårt att utvärdera hur de fungerar i praktiken eftersom utprovningen vanligen sker i befintliga hus.
I detta projekt har forskarna tillsammans med ventilationsbranschen utvecklat en metodik för testning i en provningsrigg. I provningsriggen simuleras en installation som motsvarar ett verkligt småhus med olika utetemperatur och intern fuktgenerering. Det finns en fysisk del som kan skapa önskade lufttemperaturer, luftfuktigheter, luftflöden och externa tryck kring det testade aggregatet. Det finns även en virtuell modell av ett småhus för att i realtid kunna beräkna interna flöden och fukthalter i olika rum samt i frånluften.
Projekt: Styrning av FTX för fuktsäkra småhus
Utförare: RISE Research Institutes of Sweden
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Systemair Sverige AB, REC Indovent AB, H Östberg AB, Swegon Operations AB, Fläkt Group Sweden AB, Flexit Sverige AB
Projektstart: September 2018
Projektslut: Oktober 2021
Projektbudget: 2 130 000 kr
Projektledare: Svein Ruud
Energimyndighetens projektnummer: P46894-1
Tester från olika tillverkare
I projektet har forskarna testat FTX-aggregat från flera olika tillverkare och provat att köra dem utifrån olika styrstrategier. De har även studerat hur fuktåterföringen i roterande värmeväxlare med olika fuktåterförande egenskaper varierar beroende på varvtal, flöden och utetemperatur. Därigenom kan de bättre förstå hur rotorer med olika egenskaper på bästa sätt kan styras. Forskarna har även kunnat verifiera tidigare teoretiska beräkningar.
Testerna visar att det går att kontrollera fukthalterna i inomhusluften, under perioder med hög fuktbelastning, genom rätt styrning av rotorvarvtal och/eller luftflöden. För att det ska fungera behöver man ha en mycket lufttät klimatskärm, bättre än 0,3 l/s m2 för småhus med två eller fler våningsplan.
I den version av metodik som har utvecklats har forskarna använt en luftflödesmodellen där de har gjort antagandet att småhuset har en spisfläkt i köket som har kolfilter och ett recirkulerande luftflöde, vilket är en vanlig lösning i energieffektiva hus. De dynamiska mätresultat som tagits fram är därför främst relevanta för en sådan lösning.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.
- Nu finns en provningsmetodik och testrigg som på ett systematiskt sätt kan utvärdera hur bra styrningen ett FTX-aggregat är på att minimera risken för fuktkonvektionsskador i ett småhus när det är riktigt kallt ute.
- Genom styrningen av rotorvarvtal och luftflöden kan man till stor del undvika för höga fukthalter i inomhusluften vintertid, vilket kan uppstå under perioder när den interna fuktgenereringen är hög.
- Det går att minska höga fukthalter utan att det sker någon direkt försämring av FTX-aggregatets energiprestanda. Det beror på att fuktverkningsgraden sjunker snabbare än temperaturverkningsgraden när rotorvalvtalet sänks.
- Genom styrningen av rotorvarvtal och luftflöden kan man även minska perioder med riktigt låga fukthalterna i inomhusluften, vilket ofta uppstår inomhus under vintern i nybyggda välventilerade bostäder.
Text: Ann-Sofie Borglund