Adnan Ploskic, forskare vid KTH, är den som ska leda projektet och han gör en liknelse med kroppen för att visa på systemets komplexitet.
‒ GEO-FTX-system är ett komplext ventilationssystem. Om man jämför med kroppen så vill man helst att alla delar i kroppen fungera bra. För detta krävs att organen är i bra skick och att de styrs på korrekt sätt. Då fungerar kroppen optimalt. Samma sak är det med detta ventilationssystem – det krävs att alla delar fungerar bra och styrs korrekt för att det ska fungera optimalt, men det just det som är det svåra, säger Adnan Ploskic.
GEO-FTX är ett fläktstyrt till- och frånluftventilationssystem med värmeåtervinning med geotermisk uteluftförvärmning och kylning.
Vid låga utetemperaturer har ofta FTX-system problem med påfrysning. För att undvika att det fryser i värmeväxlaren i ett GEO-FTX-system förvärms inkommande uteluft med värmeenergi från mark eller berg. Under sommartid kan systemet användas för att kyla inomhusluften så det blir behagligt. Vid kylning av luften återladdas berget eller marken med energi för att kunna återanvändas på vintern.
Tidigare mätningar som har gjorts på GEO-FTX-system har gett olika och till och med inkonsekventa resultat. Det beror framförallt på att systemen använde olika starttemperaturer, flöden och drifttider. Dessutom användes mätningar för att följa upp systemens funktion, något som sällan möjliggör en korrekt injustering under drifttiden. I detta projekt kommer man huvudsakligen att göra avancerade datasimuleringar för att utvärdera systemets prestanda.
‒ Det kan på ett avgörande sätt skapa nya förutsättningar för att få en djupare förståelse av systemet och samspelet mellan dess delar, säger Adnan Ploskic.
Ett av målen i projektet är att minska ventilationens effektbehov under köld- och värmetoppar med 30 procent. I takt med att värmeanvändningen i bebyggelsen minskar blir minskningen av värmeeffekttoppar allt viktigare. GEO-FTX system kan därför bli ett bidrag till denna omställning.
Projekt: Styrstrategier för effektivare GEO-FTX-system
Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond
Projektstart: Februari 2020
Projektslut: Juni/juli 2022
Projektbudget: 2 591 800 kr
Projektledare: Adnan Ploskic
Energimyndighetens projektnummer: P42650-3
Ett annat mål i projektet är att förkorta systemets nuvarande återbetalningstid från 8–22 år till 5–8 år.
‒ Genom bättre tillämpning av systemet kan vi även öka drifttiden under året. Det kommer i sin tur att leda till att återbetalningstiden kan förkortas rejält. Vi ser också att ventilationssystemet kan ge mer kyla sommartid, något som blir extra viktigt på äldreboende, där de boende har svårt att klara riktiga värmetoppar, avslutar Adnan Ploskic.
Artikeln skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.