Utvärdering av nyttan med behovsanpassad värmereglering

– Många gånger när en fastighetsägare ska göra energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus så handlar det om omfattande åtgärder som exempelvis isolering eller att byta fönster. Det är dyrt och behöver ofta göras i samband med stora renoveringar för att få lönsamhet, säger Daniel Olsson vid Chalmers Industriteknik.

– Dessa åtgärder är viktiga, men att satsa på behovsstyrd värmereglering är billigt och kan installeras redan i morgon och kan därmed vara ett bra komplement. Men då måste man ju veta att det ger en verklig nytta, säger Daniel Olsson vidare.

Idag är dock kunskapsläget kring behovsstyrd värmereglering lågt, såväl nationellt som internationellt. Det beror bland annat på att lärdomarna från olika projekt stannar inom respektive organisation. Det har inte heller utvärderats på vetenskapligt sätt i fält. Det vill Daniel Olsson ändra på.

Han har i ett tidigare projekt undersökt två olika slags behovsanpassade värmestrategier. Då långtidstestade och jämförde han behovsanpassad värme med traditionell reglering av värme i tre flerbostadshus från 1950-talet. Den behovspasserade värmen var uppkopplad till en stor mängd mätdata kopplad till värme (inklusive elanvändning och rumstemperatur) och till ett antal väderstationer. Dessa värden användes sedan i det byggnadsfysikaliska simuleringsprogrammet IDA ICE, som motor i en modellbaserad värmereglering där en beräknad framledningstemperatur kontinuerligt togs fram och skickades till byggnadens undercentral för värme. Projektet drog av olika anledningar ut på tiden och behövde avrapporteras innan den huvudsakligen mätperioden inleddes. Nu finns det däremot både mätdata och erfarenheter. Dessutom, som ett parallellt försteg, driver Daniel Olsson ett projekt genom beställarnätverket BeBo där nyttan med så kallad rumsstyrd värmereglering undersöks på ett relativt stort antal fastigheter. Rumsstyrd värmereglering är en avgränsad typ av behovsstyrning som fått stort genomslag senaste decenniet. Sammantaget från de bägge projekten finns nu gott om mätvärden och annan information till grund för detta projekt där nyttan med behovsanpassad värmereglering ska utvärderas.

I arbetet ska Daniel Olsson analysera mätdata och vidareutveckla analysverktyg. I huvudsak handlar analysen om påverkan på energianvändning och inomhustemperatur med och utan behovsanpassad värmereglering. Utöver att analysera mätvärdena kommer fastighetsägare och sakkunniga på fastighetsautomationsföretag intervjuas kring deras erfarenheter av behovsanpassad värmereglering.

– Tanken är att utvärderingen ska ge ett underlag till fastighetsägare som behöver mer kunskap för att ta ett investeringsbeslut till en behovsanpassad värmereglering. Jag hoppas också att det kommer att leda till att fler fastighetsägare kommer att se behovsanpassad värmereglering som ett bra sätt att spara energi.

– Men jag vill också nå företag som utvecklar reglertjänster. Förhoppningsvis kan mina slutsatser och erfarenheter ge värdefull input för dem i såväl teknisk utveckling som kommunikation med potentiella kunder, avslutar Daniel Olsson.

Av Ann-Sofie Borglund