Läs vad Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers, har att säga om projektet!
Vätskekopplade värmeåtervinningssystem är en beprövad teknik där man tillför värme från frånluften till tilluften. Det sker genom en vätskecirkulationskrets. Systemen används ofta i sjukhus och större kommersiella lokaler. De stora fördelarna är att till- och frånluftskanaler kan vara vitt skilda från varandra vilket gör att det inte finns någon risk för smittspridning och luktåterföring liksom att systemen inte kräver så stort utrymme. En nackdel är dock att systemet har en förhållandevis låg temperaturverkningsgrad som dessutom är svår att upprätthålla under alltmer varierande driftsförhållanden.
Teorierna bakom systemet utvecklas i mitten av 1970-talet av svensken Roy Holmberg vid AB Svenska Fläktfabriken. Bolaget heter numera FläktGroup AB och har ingått i detta projekt.
Projekt: Vätskekopplad värmeåtervinning
Utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Vasakronan AB, CIT Energy Management AB, Fläkt Woods AB
Projektstart: April 2019
Projektslut: Juni 2023
Projektbudget: 5 411 700 kr
Projektledare: Jan-Olof Dalenbäck
Energimyndighetens projektnummer: 2018-90129
Teorierna stämmer fortfarande, men driftsförutsättningarna har förändrats. Vätskekopplad värmeåtervinning är traditionellt dimensionerad för konstanta luftflöden, men skärpta energikrav i BBR innebär att man i högre utsträckning vill styra ventilationen – något som är svårt i vätskekopplad värmeåtervinning. Risken blir då att temperaturverkningsgraden sjunker. Forskarna i detta projekt har därför undersökt möjligheterna att förbättra prestandan hos vätskekopplade värmeåtervinningssystem utifrån dagens driftsförutsättningar.
Resultatet bygger på en nyutvecklad simuleringsmodell av ett vätskekopplat värmeåtervinningssystem som är baserat på litteraturstudier, fältförsök av befintliga anläggningar samt labbmätningar. En central del i forskningen har handlat om utformningen av själva vätskekretsen och styrning av vätskeflödet. Just styrningen av vätskeflödet har en avgörande betydelse för att kunna nå en hög temperaturverkningsgrad och behovsstyrda luftflöden.
Projektet har lett till att forskarna har utvecklat en ny metod att styra vätskeflödet. Tanken var att metoden skulle ha testats i pilotprojekt i Vasakronans fastigheter, men på grund av coronapandemin gick det inte att genomföra. Ambitionen är att denna metod nu ska kunna implementeras i olika fastigheter och testas i ett nytt projekt.
Läs mer om projektet i slutrapporten:
- Styrning av vätskeflödet är avgörande för att vätskekopplade värmeåtervinningssystem ska nå en hög temperaturverkningsgrad med behovsstyrda luftflöden.
- Mätning av vätskeflöde, som oftast är baserad på tryckfall (över en värmeväxlare eller en mätfläns) är väldigt känslig med avseende på vätskans egenskaper.
- Nu finns en ny metod att styra vätskeflödet som är baserad på temperaturmätning vilket kan höja prestandan i dessa system.
Text av Ann-Sofie Borglund